Nu skärps tonen – LO-förbunden kräver bättre pensioner och försäkringar!

Ska vi arbeta längre måste också tryggheten följa med. Efter långvariga förhandlingar utan tillräckliga framsteg har LO-förbunden, däribland Pappers, sagt upp avtalen om tjänstepension, försäkringar och omställning. Om arbetsgivarsidan inte är beredd att möta kraven kan en facklig konflikt bli verklighet i december.

Varför har LO sagt upp avtalen?

Arbetslivet förändras. Pensionsåldrarna höjs och allt fler förväntas fortsätta arbeta efter 65 års ålder.

Samtidigt har delar av våra kollektivavtalade trygghetssystem inte hängt med i utvecklingen.

Flera försäkringar upphör redan vid 65 års ålder, trots att arbetstagare förväntas kunna fortsätta arbeta till 67 år eller längre. Även reglerna för intjänande av tjänstepension behöver anpassas till ett längre arbetsliv.

Det innebär att den som fortsätter arbeta riskerar att stå med ett sämre försäkringsskydd och begränsade möjligheter att fortsätta tjäna in tjänstepension.

Det är en orimlig ordning. Om samhället och arbetsgivarna förväntar sig att vi arbetar längre måste de också ta ansvar för vår ekonomiska trygghet under hela arbetslivet.

Vad är det LO kräver?

LO vill förbättra de kollektivavtalade trygghetssystemen så att de motsvarar dagens arbetsliv.

Förhandlingarna omfattar bland annat:

• Avtalspension SAF-LO: Förbättrade möjligheter att fortsätta tjäna in tjänstepension högre upp i åldrarna.
• Arbetsskadeförsäkringen TFA: Ett försäkringsskydd som följer arbetstagaren även när arbetslivet förlängs.
• Sjukförsäkringen AGS: En tryggare ekonomisk situation vid sjukdom, även för äldre arbetstagare.
• Omställningsavtalet: Trygghet och stöd när arbetslivet förändras.

Det handlar om grundläggande trygghet för omkring två miljoner privatanställda arbetare.

Arbetsgivarsidan säger nej – LO skärper tonen

LO har under lång tid försökt nå fram till förbättringar genom förhandlingar med Svenskt Näringsliv.

Arbetsgivarsidan har invänt att kraven innebär stora kostnadsökningar som inte kan genomföras på en gång.

Men för arbetstagarna handlar det inte om några orimliga förmåner. Det handlar om att tryggheten måste utvecklas i takt med de krav som ställs på oss.

När förhandlingarna inte lett framåt har LO-förbunden valt att säga upp avtalen.

De nuvarande avtalen gäller till och med den 30 november 2026. Om parterna inte når en överenskommelse kan fackliga stridsåtgärder bli aktuella.

LO:s avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä har i Sveriges Radio varit tydlig med att strejk kan bli aktuell redan i december.

Det är en allvarlig signal till arbetsgivarsidan. Fackföreningsrörelsen är beredd att använda sin gemensamma styrka om förhandlingarna inte leder till resultat.

Vad betyder detta för oss i Iggesund?

För oss som arbetar inom massa- och pappersindustrin är frågan särskilt angelägen.

Många av våra medlemmar har ett långt och krävande arbetsliv bakom sig när pensionen närmar sig. Skiftarbete, nattarbete, fysiska påfrestningar och höga krav på säkerhet och tillgänglighet är en del av vardagen för många industriarbetare.

Vi bidrar varje dag till att skapa de värden som industrin och dess ägare är beroende av.

Då är det inte mer än rimligt att vi också ska kunna känna ekonomisk trygghet när arbetslivet närmar sig sitt slut.

Den som fortsätter arbeta efter 65 års ålder ska inte behöva acceptera ett försämrat försäkringsskydd. Och den som arbetar ytterligare år ska ha rimliga möjligheter att fortsätta bygga upp sin tjänstepension.

Förhandlingarna förs på central nivå och någon strejk är ännu inte beslutad. Det är också viktigt att understryka att en eventuell konflikt måste beslutas och genomföras i behörig ordning.

Men en sak är tydlig: frågan berör oss alla, oavsett hur långt vi själva har kvar till pensionen.

Vår styrka ligger i sammanhållningen!

Den svenska fackföreningsrörelsens historia visar att förbättrade arbetsvillkor, pensioner och försäkringar inte har kommit av sig själva.

De är resultatet av generationer av fackligt arbete, förhandlingar, organisering och ibland hårda konflikter.

Det är lätt att ta våra kollektivavtalade förmåner för givna. Men de finns därför att arbetstagare har organiserat sig och gemensamt ställt krav.

Nu står vi återigen inför en viktig fråga om hur värdet av vårt arbete ska fördelas.

Arbetsgivarsidan behöver förstå att facklig sammanhållning inte bara är vackra ord. Den är en verklig styrka när våra gemensamma intressen står på spel.

Vi vill nå resultat genom förhandlingar. Men förhandlingar kräver att båda parter är beredda att ta ansvar och hitta lösningar.

När arbetsgivarsidan inte är beredd att möta rimliga krav måste fackföreningsrörelsen också vara beredd att visa att vi menar allvar.

Ett tydligt budskap från Pappers avdelning 15

Vi står bakom arbetet för förbättrade pensioner, försäkringar och en trygghet som omfattar hela arbetslivet.

Vi förväntar oss att Svenskt Näringsliv tar LO-förbundens krav på allvar och medverkar till en lösning.

Industrins framgångar bygger på arbetarnas insatser. Utan oss stannar produktionen. Det är en verklighet som arbetsgivarsidan aldrig får glömma.

Vi hoppas att förhandlingarna leder till en överenskommelse. Men arbetsgivarsidan ska inte ta fackföreningsrörelsens tålamod eller sammanhållning för given.

Till våra medlemmar vill vi säga: Håll er informerade, prata med era arbetskamrater och värna om vår fackliga gemenskap.

Om konflikten skärps blir det viktigare än någonsin att vi står enade och följer informationen från förbundet.

Enade är vi starka. Splittrade är vi svaga.

Tillsammans försvarar vi det vi har – och kämpar för det vi ännu inte uppnått!

✊ Pappers avdelning 15 – Iggesund