Ortvikens Pappersbruk kommer att stänga ned den minsta och äldsta tidningspappers-maskinen. Detta kommer att innebära att totalt 75 personer kan komma att sägas upp på grund av arbetsbrist i Ortviken. Det är ett hårt slag för Pappers i allmänhet och Pappers Avd. 16 Ortviken i synnerhet. Förhandlingar kommer snarast att inledas om nedläggningen av Tidningspappersmaskinen.

Pappers medlemmar får en allt mer pressad situation, i och med nedläggningar av enskilda maskiner och bruk samt utökade arbetsområden. Samtidigt är Pappers medlemmar ryggraden i svensk industri och genererar 130 miljarder varje år i exportintäkter. Vilket är betydande för Svensk ekonomi.

Förbundsordförande

Matts Jutterström

Det har varit en tung dag i dag men hoppas fortfarande att det inte var sista rullen.

Inge Larsson
Ordförande Pappers Avd 64

Det är ett avbräck att förbunden inom LO inte lyckats samordna sig inför avtalsrörelsen 2016.

För att nå de långsiktiga målen som LO och förbunden satt fram till 2028 är det av vikt att det sker en samordning som är hållbarför alla förbunden.
Det finns en överenskommelse i LOs styrelse om de långsiktiga målen, nu är det upp till förbunden att visa vilja att följa denna överenskommelse.

Pappers kommer alltid att stå bakom en låglönesatsning, detta gör att det är merparten kvinnor som får högre löner men även vissa män med lika låga löner.
Vi ser att det finns värdediskriminerade grupper i samhället, det handlar om klass och kön och det följs alltid åt.
Lönerna för de lågavlönade skall upp oavsett om det är kvinnor eller män som har dessa låga löner.

Matts Jutterström 

Idag fattas beslut om att lägga ned två reaktorer i Oskarshamn innan 2020. 

Ett beslut som tas utan vi vet hur bortfallet av effekt i framtiden ska ersättas. Med bakgrund att det finns planer på att även stänga två reaktorer vid Ringhals så går vi mot ett allvarligt läge när det gäller energipolitiken. Grunden för besluten är låga elpriser och dålig lönsamhet, bland annat på grund av kärnkraftsskatten. Resultatet av dessa nedläggningar kommer att bli en effektbrist i det svenska elsystemet med stigande elpriser som följd.

Dagens låga elpriser har medfört att debatten om den framtida elförsörjningen har dött. Alla är mer eller mindre nöjda trots att de innerst inne vet att priserna kommer att skjuta i höjden när man ställt av 4 reaktorer. Resultatet av att sammanlagt 4 reaktorer kommer att stängas är att risken för effektbrist ökar kraftigt. Effektbrist är synonymt med stigande elpriser. Det kommer att bli en osäkerhet för framtiden, något som inte gynnar investeringar i energiintensiv industri. Risken är uppenbar att investeringar styrs från Sverige och till länder med bättre villkor för produktion. 

Är jobben det övergripande politiska målet så känns det fel att man vidtar åtgärder som kommer att undergräva svensk konkurrenskraft. Beslutet i Oskarshamn är kanskeföretagsekonomiskt försvarbart, men för svensk ekonomi måste det vara galet att börja med en avveckling innan man vet hur bortfallet ska ersättas. Regeringen har möjlighet att påverka beslutet genom att avskaffa kärnkraftsskatten. Det skulle förändra kalkylen i positiv riktning. 

Matts Jutterström

Förbundsordförande Pappers

Finska regeringen hotar finska och Nordiska arbetsmarknadsmodellen

Det är med stor oro vi noterar att den nytillträdda finska regeringen presenterat förslag som innebär kraftiga ingrepp i den finska arbetsmarknadsmodellen och som fråntar arbetsmarknadens parter ansvaret att komma överens om vilka villkor som ska gälla på arbetsmarknaden. Det gör man genom att kräva att fack och arbetsgivare ska gå med på en rad försämringar av tecknade kollektivavtal. Gör man inte det hotar man med tvingande lagstiftning.

Att genom lagstiftning förändra ingångna kollektivavtal är ett oacceptabelt ingrepp i parternas fria förhandlingsrätt. Det strider inte bara mot den finska och Nordiska modellen det strider också mot ILO:s kärnkonventioner nr. 87 om organisationsfrihet och nr. 98 och rätten att förhandla kollektivt.

Om den finska regeringen gör verklighet av sina hot äventyrar man en arbetsmarknadsmodell som visat sig vara mycket framgångsrik. De Nordiska länderna har, mycket tack vare den Nordiska arbetsmarknadsmodellen, utvecklats till framgångsrika välfärdssamhällen. I det klimatet har många företag utvecklats till att bli världsledande inom sina branscher.

Den finska, såväl som andra Nordiska länders, arbetsmarknadsmodell har präglats av ansvarsfulla sociala parter som i förhandlingar kommit överens om löner och övriga arbetsvillkor på arbetsmarknaden.

Om politikerna övertar parternas ansvar och beslutanderätten över villkoren på arbetsmarknaden är vi övertygade om att det konstruktiva samarbetsklimat som finns mellan parterna slås i spillror. I stället för en väl fungerande ordning, som gett stabilitet på arbetsmarknaden, går vi mot en osäker framtid som riskerar att präglas av konflikt och kaos.

Mot ovanstående bakgrund vill vi uppmana dig, i den egenskap av ambassadör, att göra vad du kan för att påverka den finska regeringen att avstå från beslut som äventyrar en framgångsrik och långsiktigt hållbar modell för arbetsmarknaden.

Den senaste tiden har flyktingsituationen och tiggeriet på våra gator varit i fokus. Och det är klart att deras situation påverkar oss som medborgare. Vi blir råare människor, för inte ens den som väljer att ge kommer att kunna lägga pengar i varje kopp eller att ta emot varenda flykting. Att tigga på gatan är ingen lösning och jag brukar inte lägga några pengar i burkarna. Men det är ingen lösning – som man hör skrikas från SD-håll – att riva lägren och kasta ut tiggarna.

Inte heller vänstern förmår att hitta en lösningar, utan urskuldar sig med att säga att tigga är också ett jobb. Men tigga kan aldrig vara ett jobb. Det är rent ut sagt för djävligt att ett samhälle accepterar att människor tvingas sitta på gatan och tigga för sin överlevnad.

SÅ VAD ÄR ANLEDNINGEN TILL att människor tvingas att sitta på gatan att tigga? Ytterst handlar det om Rumänien och om EU:s totala flathet. Ett land inom EU som utsätter sina egna medborgare för en fattigdom som saknar motstycke i modern tid och som tvingar ut sin egen befolkning på vägarna för att försörja sig. Detta gör att känslorna i det svenska samhället rörs om och i myllan av detta frodas rasism och rop på hårdare tag och det enda som sker är att SD stiger i opinionen.

SAK SAMMA ÄR DET med flyktingsituationen och vägen över medelhavet. Varför riskerar människor livet i undermåliga båtar och betalar stora pengar för en sådan livsfarlig resa, när det kostar en bråkdel att flyga reguljärt?

Jo, för att vi inom EU har infört det så kallade transportöransvaret, som innebär att flygbolag och andra transportföretag får stå för statens kostnader i samband med eventuella avvisningar om de tar med sig passagerare utan giltiga handlingar.

HUR SKA VI GÖRA DÅ? Ja egentligen är det ganska enkelt. Genom politiska beslut måste vi sätta press på den rumänska regeringen att sluta behandla sin romska befolkning på ett rasistiskt sätt och dra in EU:s bi- ståndspengar till Rumänien så länge de inte sköter sig. De romer som finns i Sverige bör omgående erbjudas snabbt uppbyggda bostäder och beredskapsarbete inom kommunernas misskötta park- och naturskötsel, inom städning etcetera – till avtalsenliga löner. Barnen måste få gå i förskola och skola. De sjuka ska erbjudas vård.

NÄR DET GÄLLER människor på flykt så bör Sverige verka för att ta emot fler kvotflyktingar, för att transportöransvaret avskaffas, likaså̊ visumtvånget för länder i krig. Vi måste se till att alla kommuner tar emot flyktingar och att alla kommuner planerar för ett flyktingmottagande. Och vi måste föra en politik som skapar arbete och bostäder.

FÖR ÖVRIGT så anser jag att SD är ett fascistiskt parti.

Matts Jutterström

Pappers kulturstipendium för medlemmar 2015 går till Madde Rumberg avdelning 34 i Mörrum.

Madde är konstnär och konsthantverkare som använder sig av många olika tekniker i sitt konstnärskap. Madde målar i första hand i olja och akryl och när hon skulpterar gör hon det först och främst i papier-maché, men även i pappersmassa. Inspiration får hon från folklore, slöjd och hantverk från alla världens hörn. Men även från skrönor, myter, legender och sagor fungerar som katalysatorer till inspirationer och idéer.

Pappers kulturkommittés motivering till Madde Rumberg lyder;
 
”Madde är en konstnär med en bred palett som spelar över många fält. I sitt konstnärskap använder hon sig av många tekniker och har medverkat med sin konst i ett otal antal utställningar. Vi imponeras och gläds av hur Madde på ett utmärkt sätt använt sig av pappersmassa som bas i en del av sina figurer. Bland annat använde sig Madde av pappersmassa i den skulptur, som hon gjorde till Södra Cell Mörrums 50 års jubileum.”

Madde tilldelas ett stipendium på 15 000 kr samt statyetten ”Cellulosarbetaren” av Per Nilsson-Öst.

Förbundsordförande Matts Jutterström delar ut priset till Madde Rumberg onsdagen den 30 september kl. 13.00 på Bruksgården i Mörrum.

Eventuella frågor besvaras av

Matts Jutterström, Förbundsordförande telefon 070 - 394 31 10
Conny Nilsson Kulturkommitténs ordförande 070 - 307 53 50

Svenska Pappersindustriarbetareförbundets har idag fattat beslut om att skänka 50 000 kr till UNHCR då många människor är på flykt undan krig och förföljelse.

Samtidigt uppmanar vi alla våra lokala avdelningar att göra gemensam sak att bidra till solidaritetsarbetet.

För Pappers är detta solidaritet och humanism, alla människors lika värde är viktigt för oss. Vårt sätt att bidra till detta kan underlätta lidandet och ge en drägligare vardag för en del av dessa människor.

Eventuella frågor besvaras av;

Matts Jutterström, Förbundsordförande, telefon 070 394 31 10

P-A Pettersson, press- & informationsombudsman, telefon 070 243 13 91

Nu är sommaren över och hösten nalkas, dagarna blir återigen längre och längre och ibland känns det som en evighet fram till nästa semester eller ledighet. Under sommaren så har alla ombudsmän och förbundsstyrelsen besökt våra fabriker och träffat medlemmar. Allt för att vi ska få ett så stort och brett underlag inför den avtalsrörelse som vi ska genomföra under vintern som kommer.

Samtidigt som vi träffat medlemmar så har vår motpart Industriarbetsgivarna minglat runt i Almedalen och gjort allehanda utspel, allt för att positionera sig inför vintern. Det är ju inte för inte man lite tills mans funderar vilket Sverige och vilka arbetsplatser de vill ha när de fräckt och piggt kräver ytterligare flexibilitet, på din bekostnad.

Flexibilitet vad betyder detta egentligen? Slår vi upp ordet så beskrivs det ofta som " Flexibilitet är en allmänt använd term för hur mycket ett material kan böjas eller tänjas. Det används även för att beskriva hur en person eller ett verktyg kan anpassas till att utföra olika arbeten/funktioner".  Det är nog det snarare det sista som de menar med flexibilitet. Att anpassa en person till ett visst arbete och verktyget kan då vara våra avtal. Ja ordet flexibilitet, har de kidnappat.

Om vi är emot flexibilitet så upplevs vi som omoderna eftersom det ordet har blivit ett kodord, för det nya, det som förändrar och driver saker framåt, då blir det väldigt svårt att vara emot flexibilitet. Men vad gömmer sig då bakom arbetsgivarnas flexibilitet?

Flexibiliteten är tänkt att du ska stå för, genom att på din arbetsplats göra mera arbetsuppgifter på kortare tid, naturligtvis utan att få mera betalt. Flexibiliteten är tänkt att användas i arbetstiden, du ska helst jobba mycket när det är mera att göra, och mindre när det är mindre att göra, också det utan att få mera betalt. Flexibiliteten är tänkt att användas i skiftscheman, de ska kunna ändras under avtalsperioden, utan att du kan påverka det. Flexibiliteten är tänkt att användas i anställningsformer, för idag är det så krångligt, svårt och besvärligt att säga upp dig, då kan vi använda flexibla anställningsformer tror de.

Då är det väl inte konstigt om vi är emot detta, att vi upplevs som omoderna, eftersom vi är emot just den flexibiliteten, när den ensidigt proklameras ut och göms i uttalanden och utspel som att "högre löner hotar industrijobben", " lokala kollektivavtal som går att anpassa efter de skiftande förhållandena på olika arbetsplatser".

Det märkliga i denna diskussion är att det är bara arbetaren som ska vara flexibel, men om vi tänker tanken att arbetsledningsrätten skulle göras mera flexibel, inte lika dogmatisk som den faktiskt är och har varit sedan flera hundra år tillbaka. Ja det är inte de är intresserad av göra flexibel, utan det är du som är pappersarbetare som ska vara flexibel.

För övrigt tycker jag SD är ett fascistiskt parti

Matts Jutterström

Pension är en stor och viktig fråga som berör oss alla, för pension vill vi alla ha någon gång, och då vill vi ha det så gott som möjligt. Men får vi verkligen det?

När den stora pensionsreformen gjordes 1994 intalades vi att den var absolut nödvändig. Pengarna skulle inte räcka in i framtiden, sa man och vi svalde det med hull och hår.

Det gamla systemet med allmän pension och ATP gav ungefär 65 procent av den tidigare inkomsten och sedan tillkom avtalspension på det. Efter den stora överenskommelsen 1994 förändrades detta radikalt. Istället för kollektiva lösningar skulle alla spara till sig själva. Istället för att räkna på de 15 bästa åren kom hela arbetslivet att räknas in för den framtida ersättningen, och då kommer pensionen att landa på cirka 40 procent av inkomsten, plus avtalspension. Det leder till att många blir fattiga den dag de har tänkt sig att gå i pension, och måste stanna kvar i arbetslivet trots att de är märkta av ett helt arbetsliv i tung produktion och skiftarbete.

Ett argument i den här debatten är att vi blir äldre och äldre, så förr eller senare måste vi börja senarelägga pensioneringarna. Det får mig att tänka på en historia från fabriken i Iggesund, det var en man som hade fyllt 74 år när han inte längre fick arbeta kvar, men gubben var stursk och sa ” det finns andra fabriker där det röker ur skorstenarna” och så gick han.

Det är många som säger att vi måste jobba längre. Men det här är delvis ett tankefel. Medellivslängden i Sverige har 1990-2010 ökat 4,72 år för män och 3,10 år för kvinnor. Vad få har klart för sig är vad den ökade medellivslängden innebär. Om en skicklig barnläkare räddar livet på ett för tidigt fött barn påverkar det medellivslängden. Om vi minskar trafikdöden och arbetsplatsolyckorna likaså. Bara en del av den ökade medellivslängden förklaras att vi lever längre efter pensioneringen (hypotetiskt vid 65).

Av männens ökade medellivslängd är det 39 procent som beror på att fler får uppleva sin 65-årsdag. Det säger inget om hur det går sen. Av kvinnornas ökade medellivslängd förklaras 35,2 procent av att fler överlever till 65. Till stor del innebär alltså ökad medellivslängd att antalet yrkesverksamma ökar. Förenklat kan man säga att män arbetar, producerar och betalar skatt
fem månader extra för varje extra levnadsår. Kvinnor något mindre, fyra månader för varje extra levnadsår.

Så om vi vill, och det tror jag alla vill, kan vi faktiskt gå i pension när vi har tänkt det, utan att bli fattig. Men då måste vi mobilisera så att det fattas politiska beslut som garanterar oss en dräglig tillvaro den dagen vi slutar vårt aktiva yrkesliv.

För övrigt tycker jag att SD är ett fascistiskt parti.

Matts Jutterström
Förbundsordförande