Hoppa till huvudinnehåll

Avtalsordlista

Märket, löneglidning, fredsplikt och blockad. I avtalsrörelsen används många ord som inte alltid är helt enkla att förstå vad de betyder. Här förklarar vi de vanligast orden. 

Ajournera

Att skjuta upp något, till exempel en förhandling, som återupptas senare.

Arbetsmarknadens parter

Fackförbund och arbetsgivarorganisationer. I Pappers fall är arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna (IA).

Arbetsledningsrätt 

Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Arbetsgivaren bestämmer allt om inte annat är reglerat i lag[RS1]  eller avtal.  

Avtalsdelegation

En grupp av representanter som utses för att sköta avtalsförhandlingarna. Pappers har två avtalsdelegationer. Den stora förhandlingsdelegationen består av förbundsstyrelsen och förhandlingschefen. Den lilla förhandlingsdelegationen består av förhandlingschef och förhandlande ombudsmän.

Avtalsförsäkringar

LO och Svenskt Näringsliv har kommit överens om ett försäkringspaket som alla anställda på arbetsplatser med kollektivavtal omfattas av. De kan ge ersättning vid långtidssjukskrivning, arbetsskada, föräldraledighet och uppsägning på grund av arbetsbrist. Här finns också tjänstepensionen/avtalspensionen.

Avtalskrav

Båda parter i förhandlingarna har avtalskrav på vad de vill ändra på till kommande kollektivavtal. Pappers har arbetat fram kraven genom avtalsmotioner och beslut på förbundsmöten. 

Avtalsrörelse

En återkommande period då kollektivavtal snart löper ut och fackförbund och arbetsgivarorganisationer förhandlar om villkoren i de nya avtalen.

Avtalsperiod 

Tiden då ett kollektivavtal gäller.

Avtalslöst tillstånd 

Tiden då ett avtal har löpt ut och inget nytt ännu har tecknats. Efter att Pappers kollektivavtal löpt ut gäller sju dagars ömsesidig uppsägningstid.

Blockad

En form av stridsåtgärd där arbetet inte läggs ner helt men när arbetstagaren exempelvis inte utför övertidsarbete. Det kan också handla om att arbetsgivaren inte får nyanställa eller låta någon annan utföra arbete som omfattas av en strejk.

Central förhandling 

Mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation på nationell nivå. Jämför med lokal förhandling.

Disponibel inkomst 

Vad du har kvar i plånboken efter skatt.

Dispositiva regler 

Förhandlingsbara regler. Vissa lagar är dispositiva, vilket betyder att de kan ersättas av bestämmelser i kollektivavtal. Även vissa bestämmelser i kollektivavtal kan ersättas av lokala överenskommelser mellan fack och arbetsgivare.

Dumpning 

Försämring av villkor.

Facken inom industrin 

Ett samarbete mellan arbetar- och tjänstemannaförbund inom industrin: IF Metall, GS-facket, Livsmedelsarbetareförbundet, Unionen och Sveriges Ingenjörer. Har tillsammans med arbetsgivarorganisationerna inom industrin tecknat Industriavtalet. Pappers har valt att stå utanför facken inom industrin.

Fackförening 

Sammanslutning av löntagare i syfte att bland annat kontrollera priset på arbete.

Fasta ersättningar 

Ersättningar för exempelvis obekväm arbetstid, övertid och skiftform.

Flexibilitet 

I avtalstider ofta synonymt med ett företags behov av att snabbt kunna anpassa verksamheten efter ändrade förutsättningar, t.ex. upp- och nedgång i orderstocken. Tillfälliga anställningar, inhyrda eller möjlighet att variera arbetstiden är verktyg som företagen kan använda.

Fredsplikt 

Råder under avtalsperioden. Då får inte arbetsgivare och fackliga organisationer tillgripa stridsåtgärder. Fredsplikten upphör när avtalet löper ut. Se avtalslöst tillstånd.

Förbundsavtal 

Rikstäckande kollektivavtal mellan ett fackförbund och arbetsgivarförbund. Pappers har ett kollektivavtal med motparten Industriarbetsgivarna – Riksavtalet.

Förhandling 

Överläggning mellan två eller flera parter i syfte att nå bästa möjliga kompromiss.

Generalstrejk

En total strejk som omfattar hela eller stora delar av arbetsmarknaden. Synonymt med storstrejk.

Generellt påslag 

Lika stort lönepåslag för alla.

Huvudorganisationer 

LO, TCO och Saco samlar fackförbunden och Svenskt Näringsliv samlar arbetsgivarorganisationerna. Vid till exempel förhandlingar om avtalsförsäkringarna är det LO och Svenskt Näringsliv som förhandlar, inte varje förbund eller organisation för sig.

Hängavtal 

Avtal med arbetsgivare som inte är med i någon arbetsgivarorganisation. Hängavtalet grundar sig på riksavtalet.

Industriavtalet 

Ett samarbetsavtal mellan facken och arbetsgivarna inom industrin. Tecknades 1997 mellan tolv arbetsgivarförbund och fem LO-förbund samt Unionen (dåvarande industritjänstemannaförbundet) och Civilingenjörerna. Avtalet reglerar bland annat hur avtalsförhandlingarna ska gå till och hur konflikter ska lösas. I dag är IF Metall, GS-facket, Livs samt Unionen och Sveriges Ingenjörer med. Bland arbetsgivarna finns bland annat Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna samt Trä- och Möbelföretagen.

Inhyrning 

Anlitande av bemanningsföretag i stället för att anställa själv.

Kollektivavtal

Ett juridiskt bindande avtal mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation om löner och allmänna anställningsvillkor.

Krontalspåslag 

Lönehöjning uttryckt i kronor och ören, till skillnad från procentpåslag.

LO 

Landsorganisationen. Samlar fjorton arbetareförbund, där Kommunal och IF Metall är de största.

Lockout 

Konfliktvapen som arbetsgivarsidan kan ta till. Stänger folk ute från arbetsplatsen.

Lokal förhandling 

Överläggning mellan parter på arbetsplatsnivå, oftast inom ramen för riksavtalet, medbestämmandelagen och lagen om anställningsskydd.

Lokal lönebildning 

Förhandling om löner lokalt mellan fack och arbetsgivare på arbetsplatsen.

Lokal pott 

Centralt avtalade pengar som fördelas lokalt i förhandlingar mellan företaget och det lokala facket.

Låglönesatsning

En modell som LO-förbunden provat för att höja lönerna för de med lägst löner. En ”insamlingsmodell” som innebär att de som tjänar under ett visst belopp (27 100 kronor enligt LO-kravet 2023) bidrar till lönepotten som om de tjänade 27 100 kronor. Hur de extra pengarna sedan fördelas så att de kommer de lågavlönade till del är upp till varje avtalsområde.

Lägstalöner 

Avtalets minimilöner.

Lönebildning 

Den process som bestämmer lönerna på arbetsmarknaden. Lönebildningen är både nationell (förhandlingar mellan nationella fackförbund och arbetsgivarorganisationer) och lokal (förhandlingar mellan lokala fackklubbar eller avdelningar och företag).

Löneglidning 

Löneökningar utöver avtalet.

Löneskydd 

En arbetsgivare kan inte sänka lön eller andra ersättningar.

Lönespridning 

Skillnaden mellan högsta och lägsta lön på ett företag, en bransch eller i samhället.

Lönesystem 

Ett system som bestämmer löneskillnaderna på en arbetsplats. Lönesystemet byggs upp av lönedelar, till exempel fasta och rörliga lönedelar, som i sin tur består av lönekomponenter.

Löneutrymme 

Den nivå på löneökningar som samhällsekonomin klarar av. Bestäms av produktivitetsutvecklingen, prisökningarna i konkurrentländerna samt inflationsmålet.

Löneväxling 

Att byta löneökning mot till exempel kortare arbetstid eller högre pensionspremier.

Löneöversyn 

Översyn av lönerna där de lokala parterna går igenom de anställdas löner och ser vad som ska rättas till. Kallas också lönerevision.

Medling 

När parterna inte kommer överens kan medlare inkallas för att jämka ihop en kompromiss.

Medlingsinstitutet 

En statlig myndighet som utser medlare. Har också ansvar för lönestatistik.

Månadslön 

Lönen är oberoende av antalet arbetade timmar. Vid frånvaro görs avdrag.

Märket 

De avtal som sluts först i en avtalsrörelse sätter det så kallade lönemärket, som resten av arbetsmarknaden sedan följer. Sedan Industriavtalet slöts är det industrins parter som sätter lönenivån för hela arbetsmarknaden.

Nattmangling 

Brukar det kallas när förhandlingarna mot slutet drar ut på tiden och sker på natten.

Nominell löneökning 

Löneökning i kronor eller procent utan att hänsyn tas till inflationen. Se reallön.

Normering 

Se  märket.

Omställningsavtal 

Avtal mellan parterna om stöd till anställda som förlorar jobbet på grund av arbetsbrist.

Organisationsgrad 

Andel av löntagarna som är fackligt organiserade.

Prolongering 

Förlängning av ett avtal, till exempel när det har gått ut och förhandlingar om ett nytt fortfarande pågår. Tillämpades brett under coronapandemin.

Reallöneökning 

Vad som är kvar av löneökningen efter inflationen.

Saco 

Sveriges akademikers centralorganisation. Samlar 22 olika fackförbund för akademiker.

Saltsjöbadsavtalet 

Huvudavtal mellan LO och Svenska arbetsgivareföreningen SAF som tecknades 1938. Avtalet reglerade en förhandlingsordning och regler för samhällsfarliga strejker. Facken accepterar rationalisering och strukturomvandling, arbetsgivarna accepterar den solidariska lönepolitiken. Efter 1938 har huvudavtalet ändrats fem gånger.

Samordning 

LO:s medlemsförbund enas ofta om avtalskrav som alla förbund ska driva. Även Facken inom industrin samlas kring några gemensamma krav.

Sifferlösa avtal 

Avtal som inte anger löner och löneökningar, men som i gengäld innehåller procedurregler som ger den enskilde rätt och möjlighet att inför arbetsgivaren hävda sin betydelse för verksamheten. Finns hos vissa tjänstemannagrupper.

Strandning 

Förhandlingarna avbryts i oenighet. Detta följs i regel av ett varsel om stridsåtgärder från fackets sida.

Strejk

Ett fackligt konfliktvapen, som innebär att folk inte går till jobbet. De som är medlemmar i facket får ersättning ur förbundets strejkkassa. En stridsåtgärd som facket kan använda när kollektivavtalet löpt ut.

Strejkkassa 

Pengar som fackföreningarna samlat in och fonderat på olika konton. Kallas också konfliktfond.

Strejkvakt

Fackligt förtroendevalda som står på vakt utanför arbetsplatser som är uttagna i strejk så att ingen ska gå in och jobba och bryta strejken.

Stridsåtgärd 

Parterna har rätt att vidta stridsåtgärder i ett avtalslöst tillstånd. Arbetsgivare kan stänga ute de anställda från jobbet (lockout). De anställda kan vägra jobba övertid (övertidsblockad), blockera nyanställningar (nyanställningsblockad), vägra att ta befattning med vissa arbetsuppgifter (blockad) eller strejka.

Stupstock 

En regel i avtalet som är dispositiv, men som gäller om fack och arbetsgivare inte kommer överens.

Svenskt Näringsliv (SN)

Arbetsgivarorganisationernas huvudorganisation.

Sympatiåtgärder 

Fackförbund kan välja att stödja andra fack som är i konflikt, till exempel genom övertidsblockad eller annan stridsåtgärd.

TCO 

Tjänstemännens Centralorganisation. Samlar 12 olika tjänstemannaförbund, till exempel Unionen och Vision.

Tillsvidareanställning 

Fast anställning som gäller tills personen blir uppsagd på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl.

Vild strejk 

Strejk när fredsplikt råder.

Yrkande 

Ett krav i avtalsförhandlingarna.