Ytterligare ett år har gått, med fackliga med- och motgångar. Arbetet mot orättvisor är bästa botemedlet mot fascism och värdekonservativa idéer.

Det är roligt att det går bra för vår industri överlag och att vårt förbund är på tårna i olika frågor som vi drivit under året som gått.

Vi har lyckats på en del fronter, på andra har det gått lite trögare. Genom livaktigt arbete har facket lyckats förmå regeringen att införa ett högre tonnage på timmerbilar. Och vi har lyckats påverka avfallsutredningen om pappersåtervinning, så att råvara kan säkras till vår industri.

Om det är roliga saker, det får du avgöra, men det är viktiga frågor för oss inom industrin.

Vi genomförde också en avtalsrörelse, om den kan väl sägas att det gärna hade kunnat bli ett högre utfall vad det gäller löner för de tre kommande åren. Med tanke på hur industrin går och vinsterna som kammas hem, men de lämnar sällan kapitalets fickor till förmån för våra plånböcker. Vinsterna ökar mer än lönerna och har så gjort under de sista 30 åren. Trots industriavtal och låg inflation.

Inom fackföreningsrörelsen och i Pappers har vi ställt upp ett antal målsättningar där vi vill förändra vår arbetsplats och även vårt samhälle till det bättre, men den klockan går inte framåt längre. Den går faktiskt baklänges när det gäller trygghet på våra arbetsplatser.

Våra fabriker har länge varit skonade från olika tokiga flexibilitetslösningar som arbetsgivarna vill ha. I dag finns en uppsjö av olika anställningsformer och den jävligaste av dem är Allmän visstid. Den har vi inte i våra avtal och det ska vi vara tacksamma för. För det finns numera LO-yrken där medel-åldern då man först får fast jobb är hela 37 år.
Och nu suktar arbetsgivare i vår bransch efter dessa anställningsformer. De kryper allt närmare oss. Här kommer vi att sätta ned foten, det kan ni vara säkra på.

Men det finns som sagt positiva saker också. Den budget som den S-ledda regeringen har lagt andas framtidstro. En budget som utgår från folkets behov i stället för direktörernas behov av ytterligare skattesänkningar. Det ska göras satsningar i den svenska välfärden på 40 miljarder de kommande åren. Det är förhöjda barnbidrag, avdrag för fackföreningsavgiften, satsningar på den välfärd som vi gemensamt har att förvalta. Och vi kan äntligen säga att det är skillnad på vänster och höger i politiken.

För oss inom facken gäller det att ligga på socialdemokratin att rätta till de orättvisor som finns. Fackföreningsrörelsen måste vara en kamporganisation som står på arbetarnas sida. Vi kan inte finna oss i nåt dyhål i mitten av den nyliberala politiken. Att arbeta bort orättvisor är bästa botemedlet mot fascistisk ohyra och värdekonservativa politiska idéer.

Så en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År, och för övrigt så vet ni att jag tycker …