Pappers om LO-samordningen
Pappers är positiv till LOs beslut om att driva gemensamma krav i den kommande avtalsrörelsen. Den 31 oktober fattade LOs styrelse beslut om hur stora löneökningar man vill se, här är LO överens om 4,4%.
Löneökningsmodellen som LO enats om innebär en satsning på de grupperna med lägst lön.
- Jag är nöjd att vi har en LO-samordning, säger Pontus Georgsson, förbundsordförande i Pappers. Jag tror att vi är starkast tillsammans.
Insamlingsmodell
Den modell som LO är överens om är en insamlingsmodell där alla på arbetsplatsen bidrar till en lönepott med 4,4%. Modellen fungerar så att alla som har en lön under 27 100 kr, bidrar till potten med 1192 kr vilket motsvarar 4,4% av en lön på 27 100 kr. Syftet med det är att de arbetsplatser som har lägst löner inte ska halka efter ytterligare.
Detta är förslaget som ligger till grund för LO-samordningen. Hur potten fördelas på respektive arbetsplats avgörs av förhandlingar på respektive avtalsområde inom LO.
Viktigt att komma ihåg är att detta är LO-förbundens gemensamma krav inför avtalsrörelsen. Vad förhandlingsresultatet kommer att bli får vi för Pappers del veta i början av april 2023.
Vad händer nu?
Efter att LO nu fattat beslut, både om en samordning och siffersatt kraven, så ska varje förbund fatta beslut om man fortsatt vill vara en del av LO-samordningen.
För Pappers del kommer frågan att diskuteras på förbundsmötet den 27 november och därefter fattar förbundsstyrelsen beslut i frågan.
Om vi ställer oss bakom LO-samordning behöver vi också ta ställning till hur vi på bästa sätt ser till att den får genomslag på Pappers avtalsområde.
Vi växlar avtalskrav med Industriarbetsgivaren innan jul och därefter startar förhandlingarna.
Hur kom ni fram till kravet på 4,4%?
Sverige och stora delar av världen befinner sig just nu i en svår situation. Inflationen är hög och prisökningar sker på många områden. Sedan 1997 har vi haft en modell för lönesättning, det så kallade märket. När man analyserar de senaste 25 åren kan man se att det skett reallöneökningar alla år förutom två. 2023 blir med största sannolikhet det tredje året som modellen inte levererar reallöneökningar.
En av den svenska lönebildningens grundstenar är att det är exportindustrin som sätter märket (den procentsatsen för löneökning som blir praxis för alla andra) och märket ska grunda sig på en löneökningstakt som fortsatt bland annat håller den svenska exportindustrin konkurrenskraftig.
Avtalsrörelsen är väldigt komplex och om arbetarna, denna avtalsrörelse, inte kan få reallöneökningar, så anser Pappers att företagen behöver ta sitt ansvar. Det får inte finnas en möjlighet för vissa grupper att få betydligt mer än andra.
Politiken och arbetsgivarna måste ta större ansvar– arbetarna ska inte ta hela smällen för den osäkra ekonomin.