Vi kan förändra genom kärlek
Om vi bemöter våra olikheter med nyfikenhet blir både samhället och våra arbetsplatser bättre platser – för alla, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.
I somras, under en lång promenad, kom jag till en bänk med inristningen ”Kärlek – inte hat”. Jag satte mig för att vila och reflektera och tänkte att det kanske är så enkelt. Vad vi fokuserar på är vårt val: kärlek och glädje eller dömande och hat.
Sommartider är också Pridetider där kärleken manifesteras med parader och evenemang under vajande, vackra och färgglada flaggor. Ingen ska behöva dölja sitt rätta jag, alla ska vara stolta över den de är.
Just den här sommaren har vi dock också hört försvarare av yttrandefriheten dra saker så till sin spets att de blir hatblandade och, i alla fall hos mig, väcker irritation och besvikelse.
Att något är tillåtet innebär inte automatiskt att det är klokt eller måste genomföras. Att kalla någon för idiot eller säga att hen har fula kläder, för att uttrycka sin ärliga åsikt, är ord som sårar och sätter spår. De går inte att få ogjorda eller sudda ut.
Visst är det tillåtet, och lagligt, att provocera men att enbart göra det för att man kan, eller för att ”få i gång en diskussion” är inte särskilt sympatiskt och borde därför rimligtvis inte bli ett dagligt och invant beteende. Att välja att inte uttrycka sin åsikt innebär inte nödvändigtvis oärlighet.
Om vi är många som väljer kärlek, inte hat, blir denna enkla handling kraftfull. Det blir naturligt att kämpa för alla människors lika värde, jämställdhet och social rättvisa.
Om vi genom nyfikenhet visar att vi vill förstå och acceptera andra som de är. Omfamnar olikheter, är nyfikna i stället för hatiska. Respekterar människor oavsett religion, etnicitet, sexuell läggning, kön eller annat som gör oss till de vi är.
Kanske kan vi då förändra världen. Genom att ta med sig sina erfarenheter, sin bakgrund och perspektiv i mötet med andra kan olikheterna berika både oss och vårt samhälle.
På detta sätt kan de goda arbetsförhållanden vi skriver om i stadgarna bli verklighet på våra arbetsplatser.
Vår uppgift som fackförening är att verka för arbetsplatser fria från diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Så plocka fram nyfikenheten och viljan att lära känna, att förstå andra, såväl inom som utanför jobbet. Öka medvetenheten om vad olika människor och grupper möter i sin vardag så att arbetet för ett inkluderande samhälle kan ta fart. Kärlek – inte hat!