Förord Sammanfattning Inledning Varför vill företaget outsourca? Hur kan företaget som tar över underhållet lova lägre kostnader? Vari ligger ekonomin i företaget? Konsekvenser av outsourcing ur företagsekonomiskt perspektiv Minska risken för outsourcing Konsekvenser för de anställda
Kan vi hindra outsourcing
Det är viktigt för både facket och företaget att alla jobb på ett bruk regleras av ett kollektivavtal. För de anställda är det viktigt att förhindra osund konkurrens vad gäller löner och andra villkor. För företaget är arbetsfreden viktig – så att ingen liten grupp entreprenörsanställda kan vidta stridsåtgärder när man redan tecknat avtal med den större gruppen anställda.
Mellan Pappers och SSIF finns sedan 1964 ett kollektivavtal som konstaterar parternas samstämmiga uppfattning – att industriförbundsprincipen ska gälla. I avtalet framgår ”att arbetsstyrkan vid företagen ska dimensioneras och sammansättas så att den fyller det normala arbetskraftsbehovet för den löpande verksamheten. Arbete i stadigvarande befattningar i drift- och underhållsavdelningar skall i princip ej besättas av anställda i entreprenadfirmor.”
Avtalet gäller fram till åtminstone 2000-01-31. SSIF har flera gånger framfört att man vill ha ändringar i texten, eller helst få bort bilagan. Kravet fördes fram så sent som i 1998 års avtalsförhandlingar, men ingen förändring gjordes i den slutliga uppgörelsen. Vi kan därför med kraft driva uppfattningen att stadigvarande befattningar i drift- och underhållsavdelningar ej ska besättas av anställda i entreprenadfirmor.
Avtal och facklig tillhörighet
I de fall företaget som tar över underhållet i huvudsak arbetar inom massa- och pappersindustrin behåller Pappers avtalsrätten enligt den så kallade 29/29-principen (efter dom 29 – 1929 i Arbetsdomstolen). Principen innebär, att om minst 50 procent av arbetet utförs inom vårt organisationsområde, har Pappers avtalsrätten.
Då ska ett nytt lokalavtal skrivas med det företag som tar över underhållet. Pappers avdelning får då två lokalavtal (om de inte redan i dag har fler arbetsgivare) att bevaka och förhandla om. Frågan om sektionsbildning kan bli aktuell för att på bästa sätt kunna bevaka anställningsvillkor. Om företaget kommer arbeta mindre än 50 procent inom vårt område kan vi inte hävda vårt avtal, utan de av våra medlemmar som berörs kommer att byta avtalsområde och så småningom facklig organisation. Pappers avdelning måste även i sådana fall företräda medlemmarna i förhandlingar om villkoren om de ska byta arbetsgivare.
De som byter arbetsgivare
För den som byter arbetsgivare får detta en rad konsekvenser, på gott och ont beroende på vilken situation man tidigare haft. De kommer att arbeta under antingen ett nytt lokalavtal eller ett helt nytt kollektivavtal. De kommer nu att arbeta inom ett företag med en helt annan målsättning än det skogsföretag de tidigare var anställda vid. Målsättningen är inte längre att producera en viss mängd massa eller papper av viss kvalitet, utan att utföra service så snabbt och kostnadseffektivt som möjligt. Genom att sänka underhållskostnaderna ska det nya företaget uppnå maximal vinst. De som byter arbetsgivare har därmed en annan målsättning än sina tidigare arbetskamrater.
De kommer att ingå i en ny beslutsorganisation. Närmaste chef från underhållet kommer kanske att följa med, men över honom blir det troligen en ny chef med en annan tradition. Specialisering och administrativa rutiner blir nya viktiga ord. Det tidigare informella utbytet mellan operatör och underhållspersonal ersätts med beställarrutiner via data. Arbetet blir mer inriktat på att byta ut enheter och skicka på reparation istället för att laga själv. På sikt får man nog också räkna med att man kommer att arbeta på flera fabriker genom att de flesta blir mer specialinriktade och välutbildade på sitt område.
Fackliga arbetet och arbetsmiljön
Det fackliga arbetet på arbetsplatsen kommer att påverkas på olika sätt. Ett är att det kommer att bli fler lokalavtal, i värsta fall olika fackliga organisationer inom samma arbetsområde. Olika samverkansformer som i dag fungerar bryts upp och får ersättas av parallella organisationer eftersom de anställda som verkar inom samma områden tillhör olika företag. Samverkan måste ju byggas upp enligt linjen i företaget och detta kommer att bli två olika, trots det nära sambandet som finns mellan drift och underhåll. Ur facklig synvinkel är outsourcing klart negativt.
Förhandlingsmässigt får det konsekvenser, i synnerhet om det blir olika avtalsområden. Då kan man hamna i en situation med olika utlöpningstider för avtalen. När Pappers är klara med sitt avtal och arbetsfred råder, kan man tänka sig en situation där det blir konflikt på det avtalsområde underhållsföretaget tillhör. Fabriken skulle kunna stoppas trots att det finns avtal på vårt område, och allt löpande underhåll av driftpersonal skulle betraktas som strejkbryteri. Arbetsgivarna har i andra sammanhang alltid hävdat att det är av stort intresse att alla på en arbetsplats tillhör samma avtalsområde.
Ett viktigt skäl att inte dela upp drift- och underhållsarbetet vid ett bruk på flera arbetsgivare är arbetsmiljö. Det har visat sig vara mycket betydelsefullt att ansvaret för arbetsmiljön är tydligt. Företagsledningen har alltid ansvar för arbetsmiljön – att åtgärda, kontrollera, instruera och följa upp arbetsmiljön. Med flera arbetsgivare på samma arbetsplats kommer detta ansvar att bli otydligare. Visserligen har den arbetsgivare som råder över arbetsstället ett samordningsansvar för arbetsmiljön, men samverkan, utbildning och instruktioner kommer ändå att bli lidande med flera arbetsgivare.
Med olika arbetsgivare för drift- och underhåll kommer det att bli omöjligt att leva upp till målsättningen för samverkansavtalet. Samverkan mellan de lokala parterna i bl a arbetsmiljö- och arbetsorganisationsfrågor kommer att försvåras. Överhuvudtaget kommer samverkan mellan drift och underhåll att försämras, bl a i projektarbete.
Risk för social dumping
Om Pappers har avtalsrätten vid outsourcing finns ingen risk för social dumping, d v s att de som tar över underhållet arbetar för lägre löner eller sämre anställningsvillkor. Om däremot Pappers tappar avtalsrätten finns en risk. Vi tror däremot inte att huvudskälet vid outsourcing av underhållet är att betala lägre löner eller erbjuda sämre anställningsvillkor. Lönsamheten ligger på ett annat plan som vi redogjort för tidigare. Outsourcing av annan verksamhet (matsal, vakt o dyl) än underhåll kan ske av sådana skäl.
Inhyrd arbetskraft
Inhyrd arbetskraft
Ett annat exempel som dykt upp som kan innebära risk för social dumping är uthyrning av arbetskraft. I Östergötland har ett antal företag tillsammans med länsarbetsnämnden och Trygghetsfonden bildat ett företag som hyr ut arbetskraft till industrin och som kallar sig ”Industrikompetens”.
Verksamheten går ut på att hyra ut personal till medlemsföretag som behöver hjälp vid exempelvis arbetstoppar eller vid sjukdom. Anställda vid Industrikompetens som inte är uthyrda genomgår utbildning, som sker vid medlemsföretagen. Lönen betalas då av Industrikompetens. Genom utbildningen kan de lätt gå in i företagen och ersätta vid sjukdom eller arbetstoppar. Metall har i dag avtal med Industrikompetens.
För att inte riskera att uthyrningsföretag tecknar avtal med förbund med lägre villkor än på de arbetsplatser där de uthyrda kommer att arbeta har LOs styrelse antagit en rekommendation till de förbund som berörs. I dessa avtal ska garanteras att de anställda i uthyrningsföretaget inte behandlas sämre än andra anställda. Förbunden ska också se till att de avtal de tecknar med ett uthyrningsföretag begränsas till arbete inom det egna verksamhetsområdet, exempelvis Handels avtal ska inte kunna tillämpas på arbete inom Pappers avtalsområde.
