"Vi ska inte ge nya diagnoser"

Nya motiveringar ska inte komma upp allt eftersom, säger Klas Berlin som är chef för Försäkringskassans läkare som jobbar med arbetsskador. Kassan ska inte heller sätta nya diagnoser. Det är helt fel.

Dagens Arbete får ingen kommentar av handläggaren eller beslutsfattaren i Jonas ärende. Klas Berlin som är försäkringsmedicinsk koordinator, vilket innebär att han ansvarar för den försäkringsmedicinska tillämpningen av arbetsskadeförsäkringen, ringer däremot upp tidningen.

Han säger att det inte är någon bra ordning att nya motiveringar kommer upp allt eftersom. "Ärendena borde aldrig landa i sådana här situationer". De ska vara ordentligt utredda från början.

– Det är egentligen inte så svårt. Det handlar om den försäkrade uppfyller kraven för att få ersättning eller inte.

Han känner inte till detaljerna i Jonas fall men han säger att den nya motiveringen kan bero på att läkaren som gjort den senaste bedömningen varit mer insatt i forskningen.

– Fetma är en riskfaktor för besvär i rörelseorganen. Vi är bättre på att identifiera riskfaktorer i dag än för tre år sedan.

Klas Berlin säger att läget är ett helt annat i dag. Försäkringskassans läkare är fast anställda (de så kallade försäkringsmedicinska rådgivarna) och flera nya har kommit in. Arbetsskadeärendena behandlas på fyra regionkontor, i stället för runt om i landet och kassan satsar på löpande utbildning.

Men borde inte Jonas få veta varför synen på hans fetma ändrats under några år? Och varför trafikolyckan tas med nu?

– Jo. Jag tycker att han ska ta upp den frågan när han begär omprövning. Våra beslut ska vara begripliga och tydliga.

– Han kan begära att få sitt ärende bedömt av en annan försäkringsmedicinsk läkare som är specialist i arbetsmiljömedicin och kan området där Jonas har sina besvär.

Hur ser du på det tidigare avslaget som byggde på att Jonas hade morbus dercum?

– Rent principiellt kan jag säga att vi absolut inte ska introducera nya diagnoser. I synnerhet inte diagnoser som är så aparta som till exempel morbus dercum. Diagnosen ska vara fastställd när vi utreder sambandet mellan skadan och arbetet. Men jag känner inte till alla detaljer i Jonas ärende.

– Det här beslutet kom 2009. Det sker inte på det viset i dag. Vi slarvar inte med diagnoser. Vi jobbar hela tiden på att bli bättre.

Men Jonas drabbades likafullt. Försäkringskassan gav honom en ny diagnos. Du är chef över läkarna. Vad ska du göra åt det?

– Läkaren som skrev utlåtandet om morbus dercum jobbar inte längre för oss. Det har hänt mycket under de senaste åren. Att skruva ihop en diagnos på det sättet skulle inte kunna hända i dag. Jag skulle bli otroligt ledsen om jag fick höra att det sker i dag.

Det var Försäkringskassans handläggare som i slutänden gav Jonas diagnosen morbus dercum.

– Det pågår ett arbete inom Försäkringskassan som ska tydliggöra att det handlar om rådgivning. De försäkringsmedicinska rådgivarna är just rådgivare, inget annat.

Jonas tycker att han har kränkts, att han har rätt till upprättelse och skadestånd. Hur ser du på det?

– Jag förstår att han är oerhört irriterad och vill ha upprättelse. Men det är inte mitt bord. Försäkringskassan är en myndighet som har regler för hur man hanterar sånt här

Kommentarer

Det finns 1 kommentarer på sidan.

Annons Annons Annons Annons Annons