Vi måste spänna bågen hårdare

19 november 2018

Matts krönika

”Är det någon grupp i detta samhälle som lever på knivs­eggen av stenhård konkurrens är det pappersarbetaren”, skriver Matts Jutterström.

Om drygt ett år kommer vi att fastställa våra krav inför avtalsförhandlingarna vårvintern 2020. Redan nu kan man fundera över vad som har skett under denna avtalsperiod och hur utfallet blev.

Inom förbundet har vi haft diskussioner om nivån, som vi tyckte var alldeles för låg med tanke på en brinnande högkonjunktur för massa- och pappersindustrin.

Visst är det bra att bolagen tjänar pengar, men det får inte bli så att vi tappar i köpkraft.

En annan diskussion som förs är den om det så kallade ”märket” och hur det sätts. Vi på Pappers är ju ett renodlat export­förbund där samtliga varor går på export ut i världen och vi är väldigt beroende av vår omvärld.

Att vi behöver se över lönenormeringen är jag helt övertygad om, men det behöver inte betyda att det är den konkurrensutsatta industrin som ska sluta sätta ”märket”.

Som det har fungerat hittills har ”märket” blivit en stenhård grimma och det kan ju vara rätt, om utfallet är rätt.

Det finns ur ett fackligt perspektiv två problem med den nuvarande modellen. Det första är att löneklyftan mellan arbetare och tjänstemän ökar och har gjort det under många år. Det andra problemet är att lönerna mellan kvinnor och män inte minskar tillräckligt fort, och jag tror att det beror på att vi ställt för låga lönekrav över tid.

Skulle de som är mest utsatta för konkurrens från utlandet sätta ”märket”, skulle det vara vi. Är det någon grupp i detta samhälle som lever på knivseggen av stenhård konkurrens är det pappersarbetaren.

Du måste ständigt leverera, produkter på en världsmarknad med många kräsna kunder. Du arbetar julafton, nyårsafton, midsommarafton och alla andra storhelger, du har semester på en fastställd tid enligt ett schema.

Om vi inte tar ut det löneutrymme som finns så kommer det att hamna i helt andra händer. Det visar sig inte minst i att lönens andel av vinsten under 40 år har minskat. Mer går till kapitalägarna, och mindre åt de som producerar.

Det gäller hela den industrialiserade världen och gör att klyftorna vidgas och samhällen och grupper dras isär. Och det är inte rimligt när arbetets frukter ska skördas.

Våra medlemmar ska ha en bra lön och de ska ha betalt för det de producerar. Som pappersarbetare arbetar du årets alla timmar, dygnet runt, året runt i en hårt slimmad fabrik och där avkastningen på det egna kapitalet är den enda lysande stjärnan på himlen.

Du måste ständigt leverera, produkter på en världsmarknad med många kräsna kunder. Du arbetar julafton, nyårsafton, midsommarafton och alla andra storhelger, du har semester på en fastställd tid enligt ett schema.

Ibland börjar din semester i slutet av maj, och ett annat år börjar den när dina barn slutat sina sommarlov.

Allt detta sammantaget innebär att vi inför den kommande avtalsrörelsen måste spänna bågen lite mera och hårdare för att vi ska kunna få del av arbetets frukter som vi drar ihop i våra fabriker.

För övrigt så är det alldeles för många högerkrafter som samverkar emot oss arbetare.

Letar du efter någon av Pappers 55 avdelningar?

  Visa karta   Visa lista